Dags att lyfta kompetensen och öka rörligheten? Fack och arbetsgivare tar tag i frågan igen. Foto: Lennart Frykskog

Kompetensutveckling blir
avtalsfråga – och valfråga

avtal 2010 2010 års avtal kan bli ett lyft för kompetensutvecklingen. Parterna inom industrin lägger grunden i sina avtal. Unionen sätter av 0,2 procent av löneutrymmet i år. I förlängningen vill man få med staten i en trepartslösning.

21 Apr 2010

Att utveckla varaktiga system som säkrar finansieringen av kompetensutveckling har stått på agendan för fack, arbetsgivare och politiker i flera år. Men oenighet mellan parterna om fördelningsprofilen och ändrade politiska prioriteringar har gjort att den fått stå tillbaka.

Sex miljarder fanns avsatta i början av 2000-talet, men lyftes bort och gick till andra politiska reformer i högkonjunkturen.
Till följd av ekonomisk kris och ökad arbetslöshet har dock frågan fått förnyad aktualitet igen i årets avtal inom industrin. Nästan allt fokus ligger på löneökningarna, men på sikt kan initiativen till kompetensutveckling få väl så stor betydelse.
Unionen markerar ambitionen genom att sätta av 0,2 procent av löneutrymmet i år. Och man är beredd att fortsätta med avsättningarna om man får ett hållbart system på plats.

C G Hjort är biträdande förhandlingschef inom Unionen. Han betonar att facken och arbetsgivarna vill få till något nytt. En partsgemensam arbetsgrupp som ska utreda frågan tillsätts i mitten av maj när de flesta avtalen (sannolikt) ligger klara.
– Vi har diskuterat kompetensutveckling i decennier. Att nu gå från ord till handling genom att göra avsättningar tror vi är vad som krävs för att komma någon vart. De 0,2 procent som vi avsätter av löneutrymmet har även en symbolisk betydelse, säger C G Hjort.

I förlängningen vill fack och arbetsgivare få till en trepartslösning där staten bidrar med en grundplåt och/eller ett avdragsgillt skattesparande.

I uppdraget till den gemensamma arbetsgruppen ingår också att se över sparsystemen i andra länder, liksom att gå igenom tidigare utredningar och förslag i Sverige.
C G Hjort betonar att det är kompetensutveckling utöver vad som krävs för att utvecklas inom den nuvarande befattningen. Unionen vill se ett system för individuell kompetensutveckling – med möjlighet att göra egna insättningar och uttag.
– Det här handlar inte om att vi själva ska betala för den kompetensutveckling som är verksamhetsrelaterad. Det här handlar om att få till en rörligare arbetsmarknad där individen är bättre rustad och själv har kontrollen över sin situation.
I förlängningen är det tänkt att även tjänste- och servicesektorerna på Unionens avtalsområden omfattas av systemet, berättar C G Hjort.

IF Metall är det mest krisdrabbade förbundet av alla och hör till LO-familjen. Ett system för utbildning och kompetenssparande är vad man vill se, berättar Christer Persson som är chef för förhandlingsenheten. Det ska både kunna användas för att öka rörligheten, men också för kunskapspåfyllnad när anställda permitteras till följd av vikande konjunktur, anser han.

– Det är inte individuellt kompetenssparande som vi vill uppnå utan i stället någon form av kollektivt kompetenssparande, säger han.

Vad säger då politikerna? Ja, det återstår att se. På den borgerliga sidan har åtminstone Kristdemokraterna och Folkpartiet signalerat intresse för kompetenssparande.

Socialdemokraterna har ett förslag på gång som presenteras i juni. Det innebär en mix av båda de inslag som tjänstemannafacken och LO-förbunden efterfrågar, en kollektiv kompetensförsäkring och ett individuellt kompetenssparande, uppger Sven-Erik Österberg, talesperson i arbetsmarknadspolitiska frågor.

Frågan om kompetensutveckling är 2010 på väg att utvecklas både som valfråga och avtalsfråga. Fortsättning följer.

Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...